Mår illa som fan, och är slut i hela kroppen. Fattar inte vad som händer? Det är kaos i min kropp förtillfället. Jag vet inte om jag ska gråta eller skratta. Jag är helt förvirrad, önskar verkligen att det inte vore såhär. Tankarna som snurrar gör mig hatisk och ledsen, är det så som jag tror? Med min tur är det nog så, och jag kanske förtjänar det? Nej, dumma tanke.. Jag vill inte! Ikväll blir det förmodligen utgång, med min alkohol moral. Jag är en skandal, och det finns tyvärr inget jag kan göra åt det. Det är som det är, och det får vara så nu..

"man får vara som man är när man inte blev som man skulle"