Sitter här hos Natalie och Nellie och väntar på att mamma och Janne ska komma och äta jul "frukost" och sedan drar vi till pappa och öppnar julklappar och äter en massa mat.

Tjoflöjt

vilka läser min blogg?

Igår åkte vi ner och tatuerade in eyeliner, märklig känsla.. Men det vart fan fett bra! :-) Till råga på allt så körde vi vilse, och senare visade det sig att vi bara hade åkt runt runt på samma ställe fast det fanns ca 4 olika vägar? Spindelnätsstad. Och i januari åker man ner och grejar naglar och kanske gör eyelinern lite tjockare :-) Just nu sitter jag och väntar påa tt Natalie och Tanja ska komma och hämta mig så ska vi åka på bolaget och inhandla till kvällens bravader. Måste bara bestämma mig vad jag ska dricka, om jag kommer gå ut dvs. Eftersom vänstra ögat är fortfarande lite uppsvullet, hoppas det lägger sig någorlunda tills ikväll. Jag har haft så sjukt ont i sidan av magen i flera dagar, förstår inte riktigt vad det kan vara.. Men går det inte över får man väl se till att uppsöka sjukhus helt enkelt, svårare än så kan det inte vara. Nej nu ska ja hoppa in i duschen och sedan åka ut på boa och sen kommer mitt hjärta tillbaka :-) Fina du!

jag saknar dig chila bebisen

Är det någon mer än jag som inte fattar någonting just nu? Vill bara sätta mig ner och gråta, är så sjukt jävla deprimerad. Jag vill gråta, men den förmågan verkar jag ha tappat. Istället kommer bara den här förbannade ångesten, döda mig? Jävla skit... Jag mår illa. Vill inte ta någon medicin, men väljer nog att göra det. För att kunna rädda denna sömnlösa natt som kommer komma. Varför kan man inte sova när man mår dåligt? Tänk om man kunde slå ihjäl sig själv för en stund, bara slippa allt. Allt som känns. Och det bara känns.....

Kom hem fören stund sedan från pappa.. Jag följde aldrig med till Nellies lucia, blev så sjukt jäkla nedstämd och någonstans ledsen. Illa mående och konstig, jag känner på mig att någonting kommer hända.. Men kan inte sätta fingret på vad och då får jag lite smått panik. För jämt då jag haft en magkänsla, så har den stämt. Och jag har samma jävla knut i magen som då, om man bara kunde förutspå saker skulle livet vara så mycket enklare. Iallafall för min del, för just nu önskar jag bara att någon kunde slå något hårt i huvudet på mig så jag slipper vara vaken när det händer. Jag måste bara komma på vad "det" är..

jag önskar så mycket att jag kunde få ha chila en sista dag, då skulle den dagen vara idag. Jag saknar henne extra mycket idag, jag känner mig ensam. Fina tjejen, jag tänkte på dig igår och alla dagar innan det. Och idag är det värst, fina du.. ♥

Vaknade i morse med världens jävla ryck, tittade runt omkring mig och Robin var borta. Han hade åkt hem för att inte Isa skulle väcka mig, det skulle inte göra någonting men han är så omtänksam. Jag vaknade 20 minuter efter han hade åkt, så dom 20 minuterna hade jag kunnat varit utan.. För jag vart så jävla rädd när jag vaknade, hela dagen höll på att bli förstörd. Kommer inte ihåg om jag drömde något eller inte, men ett jävla ryck var det iallafall. Hade jag inte legat mitt på sängen hade jag nog ramlat ur.. Galet! Just nu sitter jag här och tittar på våra bästa år och har världens beslutsångest. Ska jag färga håret mörkt eller fortsätta vara ljus? Jag vill prova mörkt, men trivs i ljust. Och färgar jag mörkt och ångrar mig så får jag färga det hundra gånger till för att få det ljust, och få håret mer förstört än vad det redan är. Hjälp hjälp hjälp! Mamma kommer nog och hämtar bamse snart, tänkte först bara fota han lite och klippa klorna på den lilleskiten. Han är så sjukt söt att jag vill gråta en skvätt när jag tittar på honom, sötbamsebus.. Gruvar mig lite inför fredagen också, då vi drar ner till stockholm och tatuerar eyeliner. Det kommer säkert bli fint, men jag är fan livrädd. Tänk om det gör ont? Men ska man vara fin får man lida pin, är det inte så?  Nu ska jag göra mig klar för att springa till pappa och hämta salva och titta på lite mer tattoos in för den kommande som jag inte vet vad det blir än.

Nyss gjort mig klar.. Mitt i allt så började jag störa mig nåt så fruktansvärt på vissa personer. Som verkar ha så fruktansvärt tråkigt liv att dom måste lägga sig i andras. Hur patetisk får man vara egentligen? Det är någonting som gör mig så sjukt jävla arg, samtidigt vill jag skratta. För hela grejen är så jävla löjlig! ERA JÄVLA RAS!

Jag skulle kunna säga så mycket saker om dessa personer, men jag känner att inte orken finns. För hur som haver så tror jag ingen av dessa kommer ge upp. Så det spelar nog ingen roll vad man säger, skriver eller gör. Men det är ju ännu ett bevis på vilka efterblivna jävla idioter ni är! Och jag hoppas jag slipper se någon av er

---

"may god have mercy upon my enemies, because i wont"

"Trust is like a mirror, you can fix it if it's broken, but you can still see the crack in that motherfuckers reflection"

Sitter här med bamse, jag har så tråkigt.. =( Robin och Isa åkte för en stund sedan, så nu sitter man här själv. Eller ja, bamse är här med men han bara sover och sover som den jävla hund han är! *s* Vad kan man sysselsätta sig med tills kl 16.00? Nåååååååååågonting!

---

Gaddade mig för 3 dagar sen, feeeeeeeettt nice!
Så numera sitter dessa skit snygga P!nk-rosetter på mig! Galet nöjd..

(bild lånad från google.se)

Åhååå min nacke tar bokstavligen kol på mig. Fan vad ont det gör!! Jag hoppas det går över snart, för jag står inte ut..  Jag blir galen!! Med huvudet under armen tänker jag bege mig ut och handla tills i morgon, fika och annat. Idag känner jag bara för att skrika, det minsta lilla får mig att gråta. Jag skymtade Chilas munkorg förut, och såg att några hårstrån satt kvar. Det högg nåt så otroligt i hjärtat, när jag till min förvånan insåg att hon inte kommer tillbaka.. Jag vet inte om det handlar om att vara naiv eller dum, men jag insåg idag. Att hon verkligen inte kommer tillbaka. Jag kunde aldrig för mitt liv tro att det skulle kännas såhär, så fruktansvärt ensamt. Det är eller var ju trots allt "bara" en hund.. Jag har tittat på korten flera gånger, och varje gång gör lika jävla ont. hoppas du sover gott sessan