Jag kan inte sluta tänka på det, jag kan inte sluta känna det, hur värdelöst är inte det? Jag vet hur det ligger till, men min kropp säger annat. Är det verkligen på riktigt? Jag vill att det ska vara på riktigt, så fruktansvärt mycket att jag blir förvirrad. Att vakna brevid dig är nog det bästa som finns, och att somna brevid dig är ännu bättre. Och känslan jag får i kroppen varje gång du säger att du tycker om mig är obeskrivlig. Is it love, that im feeling?