Varför ska alltid det vara något? Varför ska jag alltid vara den som känner mig som en idiot? Varför ska jag alltid vara den som gråter, och varför ska jag alltid vara den som säger förlåt.. Jag är trött på detta patetiska liv, det ger mig ärligt ingenting. Iallafall ingenting jag vill ha...... Jag känner mig nere, värdelös och hatisk. Ledsen, andnöd och ånger. Är det mig det är fel på, eller är det alla andra? I denna folkmängd känns det som, om jag är det svarta fåret. Det är mig alla tittar på, för jag är inte samma. Jag är trasig, ledsen och skör. jag vill vara lycklig. Men ingen med mig. Jag är trött på alla mediciner som sägs att få mig att må bättre. Jag kan inte identifiera mig med den jag var, för jag är inte samma längre.

Har några svaga minnen sedan jag var liten, någon enstaka leksak. men inte riktigt hur jag såg ut eller var.. helt sjukt och läskigt på ett vis. Vissa saker gör mig rädd.. Men det är jag


Sömnlös, orklös, hopplös och idiot..
Identitet nollställd.