Jag har tusen funderingar, tusen, miljoner, triljoner....
Tusen, miljoner, triljoner funderingar jag inte ens kan svaret på och kommer nog aldrig få reda på det heller. En sak har jag kommit på, och vetat om. Men undrar varför.. Hur kan vissa låtar påverka en så mycket om vissa perioder i ens liv? Även om man inte ens gillar en viss låt, så kan den ändå påminna en om något lyckligt eller ledsamt.. Jag tycker det är konstigt, många många många låtar får mig att gråta........


När jag sitter här och spelar igenom playlisten med massvis med musik, får jag en plötslig ångest. En fruktansvärt ångest, den depression man trodde var borta var bara undantryckt, fast någonstans den medans ligger och skaver. Tanken slog mig i natt, att jag faktiskt fortfarande är deprimerad. Jag är fortfarande ledsen, jag är inte glad. Jag är fortfarande arg, så jävla arg... Men hur dum får man vara att tro att 9 års depression bara kan skjutas undan och aldrig mer visa sig? Dumma dumma dumma jag.....


Ibland och väldigt ofta känns mycket och allting så hopplöst att jag vill kräkas på det. Varför kan inte jag få vara glad? Varför kan inte jag få vara så sjukt jävla lycklig att jag varje dag vill hoppa jämnfota för mitt liv är så jävla bra? Mitt liv kommer aldrig bli bra, det ständiga huggandet i ryggen gör det inte bättre. Den här jävla snaran som gör att man får svårt att andas, och ångesten som gör att man inte vill göra något annat än att gråta.... Säg mig, vilken färg har en trasig själ? För allting känns bara svart.......