Jag är så jävla arg och hatisk. Och det värsta är, jag vet inte riktigt varför. Det var så sjukt längesen jag var såhär fruktansvärt arg och hatisk. I natt grät jag hela vägen hem, och jag vet inte riktigt varför jag grät. Det kändes bra, för stunden. Jag kände, jag behöver gråta. Som tur var regnade det, för i regnet kan ingen se dig gråta..