Många tankar, hjärnan går på högvarv. Många minnen, hjärtat slår hårt.
Många känslor, för mycket gråt...

---

Jag somnade 5 i morse.. Mycket som spökade, ångesten trädde fram. Jag har glömt bort hur det kändes, att ligga ensam, livrädd för att bli själv. Att vara ensam, när snaran blir hårdare, när man får svårt att andas. Jag hade glömt bort hur det kändes, ångest.. Panik ångest.. Jag ville gråta, men kunde inte. Det tog stopp, allt jag hade var mig själv, och mina tankar..

Välkommen tillbaka, kära ångest.