Vaknade i morse med världens jävla ryck, tittade runt omkring mig och Robin var borta. Han hade åkt hem för att inte Isa skulle väcka mig, det skulle inte göra någonting men han är så omtänksam. Jag vaknade 20 minuter efter han hade åkt, så dom 20 minuterna hade jag kunnat varit utan.. För jag vart så jävla rädd när jag vaknade, hela dagen höll på att bli förstörd. Kommer inte ihåg om jag drömde något eller inte, men ett jävla ryck var det iallafall. Hade jag inte legat mitt på sängen hade jag nog ramlat ur.. Galet! Just nu sitter jag här och tittar på våra bästa år och har världens beslutsångest. Ska jag färga håret mörkt eller fortsätta vara ljus? Jag vill prova mörkt, men trivs i ljust. Och färgar jag mörkt och ångrar mig så får jag färga det hundra gånger till för att få det ljust, och få håret mer förstört än vad det redan är. Hjälp hjälp hjälp! Mamma kommer nog och hämtar bamse snart, tänkte först bara fota han lite och klippa klorna på den lilleskiten. Han är så sjukt söt att jag vill gråta en skvätt när jag tittar på honom, sötbamsebus.. Gruvar mig lite inför fredagen också, då vi drar ner till stockholm och tatuerar eyeliner. Det kommer säkert bli fint, men jag är fan livrädd. Tänk om det gör ont? Men ska man vara fin får man lida pin, är det inte så?  Nu ska jag göra mig klar för att springa till pappa och hämta salva och titta på lite mer tattoos in för den kommande som jag inte vet vad det blir än.