Klev upp 7 i morse, duschade och klädde på mig snabbare än aldrig förr. Så när jag hade klätt mig och allting, så kom jag på. Jag har ingen skola idag, för min bok har inte kommit än så jag behövde inte kliva upp egentligen. Men det var väl lika bra att jag gjorde det... För jag har mycket att göra, och det känns som om jag aldrig någonsin kommer hinna med detta! Men vad gör väl det om hundra år...



Jag vaknade i natt, och hade världens ångest. Jag ville bara sätta mig ner och gråta, det gjorde ont. Ont som fan, och det slutade inte. Och jag kunde inte minnas att jag drömt något speciellt, men jag hade panik. Hjärtat slog i 2000 och jag ville skrika. Skrika tills allting tar slut, springa som om det inte fanns något stopp. Vad är det som händer? Varför ska jag aldrig få må lite bra? När jag väl tror att det är på gång att bli bättre så är det allid någonting som gör att allting faller, och jag känner mig ännu mer värdelös för att jag misslyckats. Hur misslyckad är en människa som inte ens klarar av att bli glad? Hur misslyckad är en människa som jag... Jag är en
misslyckad människa


dagens låt:
lykke li - possebility