But i remember everything.....


Min dag igår blev ett totalt jävla kaos. Jag sprang, och jag grät.. Jag hade panik, jag kvävdes. Jag skrek invändigt, jag rasade invändigt. Jag fick tillbaka min panik ångest, och jag fick svårt att andas. Jag rökte halva cigarett paketet på en timme, jag grät. Och det värsta var att jag inte visste varför. Eller jag vet varför, jag kanske vet varför. Jag förtränger det bara, jag vill inte veta.... Man står och skottar den jävla gropen som man sedan hamnar i. Då man inte orkar längre.. Det är då man ligger där, jag hade glömt hur det var att vara där. Men nu är jag där igen, och tanken får mig att vilja slå mig själv i bitar, hacka sönder det lilla av mitt inre som är helt. För jag lovade mig själv att aldrig mer hamna där, men nu är jag här och ondare gör det av att veta att det inte bara jag som skottat denna jävla grop. Det är jag, mina bekymmer, och idioterna jag haft omkring mig som också fick tag på en skyffel och grävde djupare än vad jag själv gjort. Det är jag igen, jag och min jävla ryggsäck med bekymmer som gör mig framtung och orklös. Det är du och jag igen, du och jag.. Jag och mitt förbannade svarta hål

välkommen tillbaka, idiotångest och äckel depression.
jag trodde ni var borta, men jag hade bara förträngt det..
för de har alltid varit en del av mig, så varför skulle de ha försvunnit....